Vi såg filmen igår. Mannen och jag. Han hade spelat in den från teve några veckor tidigare.
I drygt två timmar satt vi bredvid varandra i soffan, helt förlorade, ömsom skrattande, ömsom gråtande.
Det finns många filmer som bara passerar, blandas ihop med andra eller till och med glöms. Den här filmen kommer att stanna i mig, hela mitt liv.
Se den. Jag kan inte säga mer, eller mindre, än så. Den är helt, helt fantastisk. Sean Penns rollprestation är makalös och skildringen av en pappas kärlek till sin dotter går rakt in i hjärtat, och stannar där.
Det var min favoritfilm för några år sen. Jag älskar den fortfarande!
SvaraRaderaI will. Tack för tips!
SvaraRaderaÅh, jag vet... Den är helt otrolig! Ska nog se den igen nu när du påminde mig.
SvaraRaderaSer verkligen fram emot att ses på fredag!
Kramar!
Tack för tips!
SvaraRaderaNu har jag fått hem spikmattan som jag köpt till min mamma i julklapp. Den känns sticksig! :) Jag har inte testat att lägga mig på den, utan har har bara känt med handen...
Det är en bra film!
SvaraRaderaHoppas allt är bra med er, det var länge sedan jag tittade in hos dig.
Kram,
AnnaSv
Minna - den är ju från 2001 men jag har faktiskt inte sett den tidigare. Inte hört om den heller. Men jag är inte särskilt filmintresserad heller. Jag gillar film, det är inte det, men jag har inte så bra koll. Det har dock min man.
SvaraRaderaUttrycksrum - hoppas du kommer att gilla den. Kan tänka mig att den är mysig att se under de lediga dagarna i jul. Kanske ser jag om den då.
Jenny skriver -ja, se den igen. Det är en sån film som man kan se hur många gånger som helst känns det som.
Jag ser också fram emot fredag, ska bli mysgit!
Maggan - du måste ju testa :) Men jag kan tänka mig att den är lite sticksig, det är ju liksom en del av grejen, fast den får ju inte vara alldeles för fakir-aktig.
Annasv - hej och välkommen hit igen. Det var ett tag sen jag kikade in hos dig också. Med mig är allt bara bra, tack, hoppas det är det med dig också