söndag, april 12, 2009

Påskyoga

Yogan kom in i mitt liv för fem år sedan. Då hade jag en bild av yoga som något som var ganska flummigt. Jag hade eldandats några gånger på en kundalinikurs som inte gav mersmak och tyckte att vännen C var galen som ändrade vår inplanerade Nice-resa mot ett yogaläger med vegetarisk kost.

Nu är jag glad att vi bytte dyra drinkar, shopping och fransmän mot tidiga morgnar, tuffa yogapass, meditationskvällar och nattdopp i havet.

Det hände något med mig där, bland rökelse, nässköljning och mantran. Något som förändrade min bild av mig själv. Något som förändrade hela mig. Det blev så stort att varken kropp, själ eller ande riktigt hängde med. Så jag kraschade. Och blev riktigt, riktigt sjuk. Så där sjuk så att jag inte orkade ta mig ur sängen. Och sedan var jag sjukskriven i ett halvår. Jag tog paus, från allt.

Men yogan hängde med. Min yogalärare fick mig att förstå hur viktig den var för mig.

Och den är fortfarande viktig. Livsviktig.

Under påsken har jag rullat ut mattan vid flera tillfällen. Solhälsningarna har blivit djupare jag har andat mig igenom nästan hela första serien, något jag inte gjort på många, många månader.

7 kommentarer:

  1. Tack för att du delade med dej av ditt liv och din yogaresa fram till din andning idag. Mina varmaste yogatankar till dej - vi ses på yogamattan! Kram!

    SvaraRadera
  2. Tack för din berättelse! Dina ord väcker många gemensamma tankar. Min yogaresa är också ett sorts uppvaknande, men av ett lite annat slag. I mitt yrke kommer jag att fundera över linvets riktigt stora frågor, vilket präglar mitt inre sökande.
    Kram Helle

    SvaraRadera
  3. Wow för yoga alltså! Det är så fantastiskt!

    SvaraRadera
  4. Häftigt! Jag hoppas jag också blir en yogis framöver.

    Tänkte fråga om du rekommenderar spikmattan? När man läser rekommendationer verkar ju folk helt lyriska... Vad tycker du?

    Hoppas ni haft en trevlig påsk och att promenaden var skön! (och att vagnen höll sig i skinnet, hihi)

    KRAMAR!

    SvaraRadera
  5. Härligt att du kommit igång igen! Det är så härligt när du beskriver din relation till yogan.

    Kram
    C

    SvaraRadera
  6. Nina - japp, vi ses på yogamattan. Alltid.

    Helle - då har vi uppvaknandet gemensamt,förutom yogan. Kram till dig

    Sakomsolen - ja, jag tycker att alla borde yoga. Men som med allt gäller det ju att hitta sin egen grej. Men yoga, waw, det ÄR häftigt. Verkligen!

    Jenny - ja, det vore kul om även du började yoga.
    Och spikmattan - japp, jag rekommenderar spikmattan. För mig skänker den precis det jag behöver. Du får gärna komma hit och testa min, så tar jag hand om barnen under tiden. Eller just det, du är ju höggravid nu, vi får ta det när din lilla tjej är här och du känner dig redo för lite spikar. KRAM

    Emma- varsågod!

    C - ja, min relation till yogan är ju faktiskt lite av en kärleksrelation. Eller rättare sagt, det ÄR en kärleksrelation. Kram till dig och F

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!