söndag, februari 07, 2010

Söndagkväll. Vin. Och tålamod.

Söndag kväll. Ett glas rödvin i soffan. Inte mer än så. Eller kanske just bara så.

Det har varit en enkel vecka, trots jobbstarten. Tålamodet har burit mig. Det slår mig, gång på gång, att det blivit så mycket bättre sedan jag fick barn. Jag klarar att se och känna skillnad på mina och andras behov. Jag låter sällan min egen frustration gå ut över någon annan. Allra minst barnen.

Sedan vet jag inte hur mycket av det som kommit i och med att jag blev mamma eller i och med min utbildning och allt jobb med mig själv, för jag blev gravid precis samtidigt som jag började min samtalsterapeututbildning.

Men tålamodet finns där. Och bär mig. Långt och mycket.

Men under temadagen igår behövdes inget tålamod. Då fanns det kärlek och tillit på ett sådant där fantastiskt sätt som jag upplevt under alla temadagar.

Och det bär mig långt, långt mycket längre.

10 kommentarer:

  1. Tack så mycket för dina fina ord, dom värmer.

    Kram Andrea (Caroline´s syster)

    SvaraRadera
  2. Hej
    Va gott att du märker skillnad av träningen. Stanna i den känslan.
    Har inte hört nått om jobbet än... mmm så spänd på vad svaret blir.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Tålamod lider jag brist av. Skulle väldigt gärna ha åtminstone lite av vad det du synes ha funnit.

    Kanske vet jag själv vägen dit. Kankse orkar jag inte precis just nu bara.

    Ha en bra dag

    SvaraRadera
  4. Jag vill också veta mer om hur du lyckas ha tålamod, hur du tänker och agerar liksom, och också om hur du tänker om dina behov och andras och hur du håller din egen frustration ifrån situationer med andra. Osv. Mer om allt alltså! :) Spännande. Härligt inlägg!
    /Anna

    SvaraRadera
  5. Vackert! Och jag tyckte att jag utvecklade mitt tålamod ganska mycket när jag fick barn. Det hänger nog ihop och sedan att du gjorde andra goda saker för ditt inre jag måste bara ha boostat det hela. Tror jag. Kram!

    SvaraRadera
  6. Tålamod ja...det är en vacker egenskap att vårda. Jag kan ha väldigt kort tålamod ibland...men det hör nog ihop med min egen rastlöshet och rotlöshet...
    Men fint att du har så gott om att:)kram

    SvaraRadera
  7. Vad fint du känner! Tålamod är något mycket svårt men jag tror du har stor glädje av den yogaträning du gjort när du varit hemma.
    Kram Helle

    SvaraRadera
  8. Caroline/Andrea - tack själv, för info! Och nu håller jag alla tummar för Caroline!

    Ingela - förstår att du är spänd, ska bli spännande att höra hur det går. Kram

    mammaxtre - bara du vet vad du behöver, tänker jag. Och ibland orkar vi inte, så är ju livet också ibland.
    Mitt tålamod har hittat till mig genom ganska hårt arbete tror jag. Nu kommer det av sig självt, mer och mer, och det är jag glad för. Mer om detta i mitt nästa inlägg

    Anna - tack för tankeväckande kommentar. Jag skriver ett eget inlägg om mitt tålamod tror jag. Håll utkik!

    Annika - jag tror att det är en kombination av mycket- yoga, barn och personlig utveckling.

    Toril - ja, tålamod hänger nog mycke ihop med rotlöshet och rastlöshet tror jag. Det var när jag "hittade hem" som tålamodet kom

    Helle - ja, yogan är definitivt en bidragande faktor tillsammans med barn och min personliga utveckling. Och glädjen och lusten slår det mig nu också. Utan glädje och lust har jag mindre tålamod, så är det. Tack!

    SvaraRadera
  9. Just det där; att se skillnad på sina egna och andras behov är så viktigt! Och att ta ansvar för sina egna känslor och låta andra ta ansvar för sina.

    Jag var också lite oförstående inför att de beklagade sig att sitt på golvet 30-40 minuter. Så jag bestämde mig för att helt enkelt vara nöjd över att jag kan det :)

    SvaraRadera
  10. Eva - och det kan vara nog så svårt, att se skillnad på egna och andras behov. Eller i alla fall att lära sig att stå upp för sina egna behov (så har det varit för mig i alla fall)
    Ja, jag fattar inte hur man kan tycka att det är jobbigt att sitta på golvet i en halvtimme när man har bebisar. För det är ju liksom det enda man gör. Eller åtminstone var det så för mig. Men alla är ju inte som jag. Tack och lov :)
    /Yogamamma, inloggad som annan användare

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!