tisdag, oktober 12, 2010

En elefant balanserade...på en liten liten spindeltråd...

Dagens lärdom från yogamattan handlar om balans. För morgonens practice visade återigen tydligt att det som jag bär med mig i livet också hamnar på mattan. Och just nu handlar det om balans. Och obalans. Och mellanrummet däremellan.

Yogans rörelser handlar mycket om balans. Att förankra och jorda och stå stadigt med en vilande blick och samtidigt öppna upp för nya möjligheter. Att låta både kropp och själ (och kanske även ande?) balansera. Det är inte alltid så lätt. Att ha den attityden även i livet är om möjligt ännu svårare, även om det är precis så jag försöker leva.

Men det är lite vingligt nu. Både här och här. Jag tänker att det får vara det. Att det också handlar om balans, att faktiskt acceptera att det finns ett mellanrum mellan balans och oblans, att det väger över åt ena hållet ibland och åt det andra ibland. Att acceptera, återigen, att det är så det ser ut.

Hur mår din balans?

7 kommentarer:

  1. Tänker mycket på balans. Själv bär jag på många polariteter just nu och tänker att genom kontrasterna hittar jag mittpunkten. Så småningom. Kram på dig.

    SvaraRadera
  2. Jag undrar ibland om jag vet vad balans är. För när jag upplever att det är lugnt runt omkring mig ser jag till att skapa oro på endera sättet. Min balans är kanske lite lagom kaos med en stress som är positiv och som ger ett utrymme för fikor på jobbet med visionstankar. Visioner är ett tecken på balans i ande och själ, förresten, är det inte det?

    SvaraRadera
  3. Många av mina elever funderar på balans. De undrar varför den är så olika från dag till dag. Och varför den ibland funkar hemma, men inte i shalan och så tvärtom. Och det finns ju inget generellt svar. Balans/Obalans är så individuellt och kan bero på så många olika saker. Min personliga övertygelse är lik din, att den speglar mycket av livet i övrigt. Sen är det inte sagt att speglingen alltid är självklar...

    SvaraRadera
  4. Jag tänker att det är just variationen som är det som får oss att utvecklas. Att vi ibland väger över åt ena eller andra hållet. När vi söker efter vägen tillbaka till någorlunda balans så lär vi oss något nytt om oss själva och utvecklas på så sätt.

    Just nu har min våg vägt över på den kreativa sidan, jag utbildar mig, drar igång företag, skaffar klienter, jobbar mycket men ändå känner jag mig inte utarbetad. Men jag vet att jag inte klarar att hålla detta tempo för alltid Utan lägga vila rekreation i den andra skålen innan den välter helt.

    SvaraRadera
  5. Intressanta tankar i både inlägg och kommentarer. Tycker det är häftigt att det kan vara så tydligt ibland vad det speglar på mattan oavsett om jag står stadigt eller vinglar omkring. Ibland däremot vet jag inte alls men det gör inte så mycket. Så länge jag fortsätter yoga och andas så ordnar det sig till slut. Det brukar göra det.

    SvaraRadera
  6. comme si comme ca... jag är inte så balanserad som jag skulle önska.

    SvaraRadera
  7. Sanna -det tror jag också, att du hittar mittpunkten mellan polariteterna. Psykosyntes i ett nötskal :)

    K - visioner är absolut ett tecken på balans i ande och själ, det tycker jag var fint sagt!

    Nina - Allting är individuellt tänker jag. Och balansen varierar verkligen från dag till dag, men det gör ju livet också. Kram till dig

    Helén - shit vad spännande med företag och allt, du måste berätta mer! Och tack för dina tankar

    Maria - allt ordnar sig till slut, ja, det är lite av mitt motto här i livet. För jag tror på det. Och jag tror defintivt på andning och yoga!

    Fru A - ja, så kan det vara. Men balansen finns där nånstans inte sant?

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!