Jag hamnade i en diskussion med en kollega tidigare idag.
Vi pratade mat. Och hade helt olika uppfattning.
Medan hon bävar för kvällarnas matlagning så jag fram emot den, nästan varje kväll.
För den där stunden i köket har blivit min och barnens tid att prata om dagen och umgås. De sitter vid köksbordet och ritar eller befinner sig i närheten och leker, antingen med varandra eller själva. Och vi pratar, emellanåt, och liksom bara hänger tillsammans. Det är mysigt.
Men visst, det har inte alltid varit det. Jag har lagat många middagar med en närhetstörstande och gnällig Siri på höften och det har inte varit lika inspirerande kanske.
Men det går inte att komma ifrån att jag nästan alltid gillar att laga mat. Gillar att handla bra råvaror och gillar att slänga ihop dem till en enkel middag. För enkelt och relativt snabbt vill jag att det går, åtminstone på vardagarna (och på helgerna byter vi, då är det jag som tar morgonrutinerna och mannen som fixar middagarna, ,jag gillar ju det där med balans, som bekant). Fantasin tryter emellanåt, men att vi ska äta bra och vällagad mat- det är mitt motto. Ekologiskt ska det vara, i största möjliga mån, och helst utan en massa läskiga tillsatser.
Men det får mig att bli nyfiken och därför starta ännu en liten enkät för att ta reda på hur ni ser på det här med mat och matlagning. Och ni får gärna kommentera. Enkäten finns högst upp till höger.
Jag gillar sällan vardagsmatlagningen eftersom jag nästan alltid är ensam hemma med två trötta uppmärksamhetstörstande barn vid den tiden och bara vill laga nåt som gör att alla får upp sitt blodsocker så fort som möjligt, och då måste det gå fort eller vara välplanerad (vilket det oftast inte är hos oss) och den sortens matlagning är inte så roligt. Däremot att laga mat, eller diska för den delen, med ett av barnen i taget när det finns mer tid, t ex på en helg, är superkul.
SvaraRaderaHos oss är det maken som lagar i princip all mat och som älskar det. Det är både hobby och hushållssyssla, kan man säga. Innan vi träffades lagade jag en del mat; inte med så mycket kärlek kanske, men med lite bättre självförtroende än jag har nu. För nu känns det som att jag faktiskt inte längre vet hur man gör och maken lagar otroligt god mat. Det skulle jag också någonstans vilja kunna, men vill det inte tillräckligt mycket för att "stjäla" hans hobby... Så jag svarade, nästan aldrig.
SvaraRaderaJag älskade att laga mat innan Lillan kom. Nu tycker jag fortfarande att det är kul, men inte på samma sätt. Det finns inte tid och möjlighet att lägga så mycket tid på matlagning som jag gjorde tidigare.
SvaraRaderaPå vardagarna är det maken som lagar maten, eftersom jag kommer hem efter middagen. Jag lagar mat så ofta jag kan, nästan varje helg och när vi väljer att äta sen middag tillsammans efter att Lillan somnat.
De gånger jag lagar vardagsmiddag blir det med en Lillan på höften.
Hoppas på att Lillan och jag kan laga mat tillsammans snart :)
kram!
Vi planerer veckomeny och veckohandlar, så när jag kommer hem på eftermiddagen är det bara att plocka fram ingredienserna och sätta igång. Barnen hjälper till eller sitter bredvid och målar, eller kollar lite på Bollibompa, så det är helt OK. Men jag ska erkänna att det är skönt de dagar maken hämtar och jag får komma till ett dukat bord. Den där balansen alltså...
SvaraRaderaJag tycker det är kul att planera, handla & laga maten. Såg att nu finns det färdiga "matkassar" att beställa även i vår lilla stad. Men nej jag skulle hellre få hjälp med städning, tvätt eller barnskjutsning...
SvaraRaderaJaG tycker det är så svårt det här med matlagning. När man har som minst energi behövs maten som mest och det är vanligtvis samtidigt när småtjejerna är som tröttast och gnälligast. En av dem kan möjligvis vara med och laga mat, men inte bägge - då blir det konkurrensskrik och bara jobbigt.
SvaraRaderaJag försöker laga så nyttig och genomtänkt mat som möjligt, det som vi använder mest av är ekologiskt eller närproducerat. Vi är glada i måltider baserade på bröd och min man bakar surdegsbröd varje vecka. Det är dock knepigt att få de små att äta ordentligt hur vi än gör. Kanske tidpunkten är för sen, vi äter oftast inte förrän 19, tror att de skulle behöva äta redan 17 men det finns inte en chans i världen att maten är färdig då. Knepigt.
Jag gillar oftast att laga mat, det ger mig känslan av att jag tar hand om mig själv. Men sen har jag ju inga barn att laga mat till heller. Och så gillar jag att handla mat, gillar att upptäcka nya råvaror och se om det kommit något nytt ekologiskt. Det kan vara en utmaning att handla bra mat, särskilt för mig som är supernoga. Tycker att det är roligare att lägga pengar på bra mat än på nya kläder, det känns vettigare. Kram :)
SvaraRaderaVi har precis börjat veckoplanera en matsedel, eftersom vi båda två känner att man fastnar lätt i sina gamla favoriter. Efter ett tag blir det inte lika kul. Det känns rätt spännande tycker jag att sitta och leta bland nya recept som ska gå fort och inte innehålla allt för många konstiga ingredienser som man aldrig hittar i affären. Men det är kul att laga mat. Nästan alltid tycker jag.
SvaraRaderajag jobbar ju heltid nu, för första gången i mitt liv och sen en dryg månad tillbaka (per jobbar ju alltid sena kvällar). kan bara säga en sak: det blir mycket halvfabrikat och snabbt ska det gå. fy, så trist det är :( förut lagade vi "bra" mat (älg från trakten, köpte en halv kalv) och mat från grunden. det gör vi fortfarande på helgerna. men på vardagarna. huvva, jag skäms. men vet att det ändå bara är en period just nu. sen börjar jag plugga igen och då blir det bra mat ;)
SvaraRaderaHejsan, håller med dig. Det är nästan alltid roligt att laga mat. Det är faktiskt roligare nu än när jag hade fyra barn hemma, kanske för att det nu är färre stridiga viljor och mer spännande rätter?
SvaraRaderaJag vill tala om att jag har lånat en bild av dig, din fina vickande docka från förra året. Jag har också länkat till din blogg och lagt upp den i min länklista.Glad att jag hittade hit! :-) Katinka på www.farmorsbloggen.se
Laga maten är inga problem, men att hitta på vad man ska äta kan vara värre, eftersom jag undviker både vetemjöl och socker.Jag gör ofta två rätter, och alltid matlåda till mannen. Maten och mattider har alltid varit viktigt för mig.Veckohandla basvaror fungerar bäst för oss.Men det känns faktiskt lyxigt när mannen brukar laga mat på helgen.. Kram Lotta
SvaraRaderaTack alla för kommentarer, tankar och inlägg i debatten om denna matlagning. En salig blandning blir det, precis som livet.
SvaraRaderaOch håll utkik, snart är det dags för ännu en fråga. Jag har kommit att gilla detta med veckans fråga!
Kram och tack - igen!