Jag saknar min yoga.
Jag saknar shalan där jag rullar ut min matta och ljudar mitt "Om" och andas tillsammans med andra.
Jag saknar känslan av lugn och välbefinnande och de där små lätta och tysta fotstegen som jag tar efter varje yogapass. Att liksom gå sådär riktigt långsamt.
Jag skulle ha yogat i morse. Jag hade ställt klockan på fem för att sedan åka hemifrån och vara med på mysore med en av mina favoritlärare.
Men Siri hostar igen. Trots medicin och allt annat som vi gör för att underlätta förkylningen som rullat in i vårt hus och i hennes kropp.
Det känns som om vi kan det här.
Som att den här jävla hostan och förlamande tröttheten faktiskt kan få ge sig av nu.
Det är egentligen ett i-landsproblem och ibland skäms jag för att jag klagar på att jag är trött.
För vad är väl trötthet mot andra saker som drabbar mina fina nära runt omkring just nu.
Och ändå - jag är så jävla, jävla, jävla, jävla trött på det här tunnelseendet, att liksom bara gå rakt fram utan att orka stanna upp och lukta på blommorna. För gör jag det, ja då blir jag liggande, känns det som.
Åh va tungt för er. Och jag skulle vilja säga något riktigt förlösande men det kan jag ju inte... Däremot kan jag berätta att jag som hostat 2 månader trots antibiotika, kortison och allehanda sprayer nu har slutat. Jag fick rådet av en arbetskamrat att köpa något som kallas "ansiktsbastu" på Teknikmagasinet. Det är tänkt för ansiktsbehandling, det ångar vatten och så andas man in i en tratt. Och man har ansiktet så nära eller långt ifrån som man kan. Men faktum är att det lossnade. Och allt det här torra som kommer av torrt väder och pollen det har rensats ut. Kanske värt ett försök, eller kanske är hon för liten. Hursomhelst, jag skickar lite kraft och kramar!
SvaraRaderaStyrkekram till dig! Tänker att det kanske är pollen som spökar nu.. Låter som ett bra tips av Annika i kommentaren innan:-).
SvaraRaderaAnnika - skönt att du fått hjälp. Önskar att det skulle funka på Siri, men hon får bara panik när vi försöker med något sådant, så ja, hon är nog för liten. Dock har vi en stark morfinmedicin som är det enda som funkar på hennes känsliga luftrör. Inte helt optimalt men utan den skulle vi nog gå sönder som familj för då får ingen av oss sova. Allra minst hon själv.
SvaraRaderaUlrika - i det här fallet handlar det mer om hennes känsliga luftrör än om pollen.
Här i Italien använder man "aerosol" från de att barnen är mycket små. De får precis som Annika säger andas in ångan av de man häller (balsamiska preparat men ibland även kortison) i behållaren.
SvaraRaderaDe har alltid funkat otroligt bra.
Tänker på dig; det är verkligen oerhört tungt att inte få sova. Jag hoppas så innerligt att det blir bättre snart. Mycket snart. Kram till dig!
SvaraRaderaMarika - låter smart. Borde Sverige ta efter. Ja, vi försöker ju med Siri men hon totalvägrar.
SvaraRaderaK - tack rara! Vi har fått en bättre sömn sedan hon fick medicin igen. Och nu verkar hon vara på bättringsvägen, tack och lov. Kram tillbaka