Jag utmanar mig själv ganska mycket just nu. I att kliva ur min trygghetszon. Jag är vanligtvis ganska nöjd med att allt är som det alltid varit och att jag har mina planer och rutiner. Men ärligt talat - hur kul är det.?Och vad händer i mitt liv om jag går omkring med den inställningen?
Så, en av höstens planer är att våga utmana mig själv lite mer. Att våga kliva ur trygghetszonen och prova något helt annorlunda, något nytt och något som jag kanske vanligtvis inte lockas av eller vågar.
Det är tufft och läskigt, häftigt och spännande på en och samma gång.
OCH jisses vilken energi jag får.
Det handlar inte bara om WIFO. Det handlar också om att våga prata med okända, le lite extra åt receptionisten på det stora företaget, ringa samtal som jag varit rädd för och boka upp möten för att presentera mig och min företagsidé. Stort som smått. Privat och yrkesmässigt.
Hur kan du kliva ur din trygghetszon, och är du beredd att göra det?
Åh, jag skulle verkligen BEHÖVA göra det, men jag varken kan eller törs just nu. Jag sitter fast på jobbet och kommer inte dit jag behöver, för jag vet inte om jag vill/vågar. Åh!
SvaraRaderaKan det vara så att det inte handlar om att våga/törs göra alldeles creepy läskiga saker, små som stora utan att det handlar om att vara vid en punkt i livet och i själv där vi är redo att möta något nytt. Utmana oss lite för utveckling och inspiration. Jag försöker utmana mig själv i att ibland säga nej till andra och må bra i det, att inte hänga på allt. Kommer de bli ledsna, upprörda, sura... uhh jobbig känsla...(hittills har det gått bra, inte så farligt som jag trott) :)
SvaraRaderaVilken bra idé, kanske jag också borde testa. Jag utmanar mig genom att videoblogga och försöka vara mig själv ännu mer, med alla, och inte hålla tillbaka så mycket. Stå för och visa vem jag är och det jag tror på. Och så försöker jag också le åt alla jag möter. Det är nästan så att jag inte kan låta bli. Fast ibland känns det lite konstigt, så då tittar jag ner istället. Men försöka duger :)
SvaraRaderaKram
Just nu kämpar jag för att hålla näsan över ytan. Dåligt med sömn och mycket stress. Men hoppas att orka mig ur trygghetszonen senare i höst. Kram
SvaraRaderaFrida - det ständiga dilemmat. Men jag tror att du kommer att komma till en punkt då du faktiskt både vet, vill och vågar. De tre V:na! Heja dig! Och behöver du coachning vet du var jag finns :)
SvaraRaderaKristina - jag tror att det handlar om en kombination av att veta, våga och vilja och att befinna sig i rätt situation. Och det kan ju se väldigt olika ut från person till person.
Och att våga säga nej kan vara en riktigt tuff resa. Heja dig!
Maria - heja dig vill jag bara säga. Du har kommit så långt redan nu. Sikta mot månen så når du i alla fall stjärnorna!
Ulrika - när man kämpar med att hålla näsan ovanför ytan funkar det ju såklart inte att gå utanför trygghetszonen utan då handlar det mer om basbehoven. Stor kram till dig!