torsdag, augusti 18, 2011

Att tänka mer WIFO

Det finns mycket jag vill ta tag i. Saker som behöver göras men som inte är så roliga. Som att skrapa bort den blå färgen från vår farstutrapp (jag kan fortfarande inte förstå varför husets förra ägare envisades med att måla den just blå av alla färger). Som att måla om nere i källaren och inreda ett gästrum. Som att åka med returen till återvinningscentralen.
Och så vidare.

I många år kunde jag inte koppla av om jag inte hade presterat en massa och hade det tipptopp omkring mig. Jag var en äkta prestationsprinsessa men som också dog en vacker sommardag för sju år sedan. Dödsorsak: för mycket prestation.
Då hittade jag vilan. Jag var liksom tvungen. Och efter det har jag nästan svårt att prestera, det är som att hela kroppen skriker nej när jag känner att jag behöver göra något.

Jag, som eftersträvar balans i livet, inser ju att det inte riktigt fungerar. Så när det gäller barn och jobb och annat så hittar jag balansen, på olika sätt och vis.
Men det är det där med den blå trappan. Och hallen som är totalt ogenomtänkt med alla skor och kläder överallt. Eller bara att storstäda huset. Jag behöver liksom komma igenom det så att jag orkar.

Men nu har jag sprungit på ett verktyg som jag tror kan hjälpa mig. Jag prenumerar på ett nyhetsbrev från Time Finder och det första brevet efter semestern innehåller en rad tips för att komma igång efter semestern. Bland annat får jag tips om att börja använda WIFO.

WIFO står för Worst In First Out och tanken är att man ska börja dagen med att fråga sig själv: Vad är det värsta jag måste göra just nu? Och sen gör man det bara!!
Att börja med en viktig, svår eller tråkig uppgift, eller åtminstone någon del av den, är ett oerhört effektivt sätt att få saker gjorda står det i brevet.
När jag hade läst det tänkte jag direkt "jag måste åka till återvinningscentralen med all retur". För det kändes övermäktigt just då. Och jävligt tråkigt. Men - jag gjorde det. Och jag fixade det. Och sedan åkte jag direkt till postutlämningen och hämtade min nya IPhone som kommit. För det är viktigt att belöna sig när man gör tråkiga saker. Så att man liksom gör dem igen.

Så - höstens mission är att tillämpa lite mer WIFO. Hur tänker du, kan du också tänka mer så eller gör du det redan?

8 kommentarer:

  1. Detdär låter inte dumt alls! Det var antagligen den metoden jag tillämpade häromkvällen när jag resolut gick ut och tvättade fönstrena... och överlevde!
    Vänliga hälsningar av en annan fd. prestationsprinsessa

    SvaraRadera
  2. Ohh vad jag känner igen mig.....det är mitt i prick! Ska testa detta lite mer....:)

    SvaraRadera
  3. Det låter som sagt inte dumt alls. Jag har en del jobbmässiga grejer som hela tiden hamnar längst ned i högen. För att jag behöver hjälp med dem, för att de kräver något av mig som jag inte är bekväm med. Nu blir det WIFO för mig med! Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag tror faktiskt jag tänkt så ganska länge fast med en annan formulering. Gör det du måste göra först så får du göra det du vill sen. Har även tillämpat det på mina barn, typ . gör läxan först, sen får du spela fotboll. Såg en intervju med Denzel Washington när han var gäst hos Oprah en gång, han använde samma trick! För trick är det, men det fungear :) Sen självklart är jag inte perfekt, men oftast så funkar det. Lycka till trappen!

    SvaraRadera
  5. Då jag har haft mkt som måste göras, brukar jag göra upp en rimlig plan, en "veckodeadline" för hur mkt jag kan(hinner) fixa/vecka. Skriver lista och stryker vartefter det blir gjort. En sån där antistressgrej... Brukar funka för mig. Kramar fr H.

    SvaraRadera
  6. Vilket skitbra tips! Jag tar det till mig idag och har redan börjat med största surdegen...

    Efter-sememstern-tillbaka-på-jobbet-kram Anna

    SvaraRadera
  7. Vilket bra tips!
    Nu är jag nog mer den där prestationsprinsessan dock... Och borde börja jobba med det från det hållet istället. För den är inte så härligt det heller. Ibland avundas jag min make om bara kan sätta sig ner, strunta i att allt är ett fullständigt kaos, och lägga pussel på golvet med barnen. För det är ju DET som är det viktigaste! Jag vet ju det... Men ändå kan jag inte släppa förrän allt runt omkring är klart. Och klart förresten, blir det det någon gång...? Tips om man är som jag?

    kram fina!

    SvaraRadera
  8. Nina -ja, vi är nog många fd prestationsprinsessor härute. Men vilken tur att vi har lite WIFO att tillämpa så att vi inte latar till oss alltför mycket :)

    Kristina - berätta gärna hur det går för dig. För mig har det varit värsta dörröppnaren

    k - just i jobbsammanhang tror jag att WIFO är perfekt. Så, hur går det?

    Annika - sådär var jag förut, men det resulterade i att det där roliga liksom aldrig fick plats. Jag bara stressade runt och tänkte "sen får jag vila, sen får jag kolla på den där bra teveserien, sen får jag..." En balans är så klart eftersträvansvärt, även i detta

    H - Listor är bra, sådana har jag också. Fast kanske mest för att faktiskt komma ihåg. Kram

    Anna -visst är det ett bra tips, helt suveränt faktiskt. Kram

    Snor och glamour - Mitt tips är att tänka "Vad är viktigast just nu?" och "En sak i taget". Det hjälpte mig när jag var prestationsprinsessa. Kram

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!