fredag, november 11, 2011

När det går för fort

Jag gillar att köra bil fort. Inte för att jag är stressad eller vill komma fram snabbare, utan mer för att det är en frihetskänsla att trampa gasen i botten och svischa fram. Däremot är jag aldrig dumdristig eller våghalsig.

Häromveckan hade jag varit på workshop med min absoluta favorityogalärare. Jag var glad och upprymd och det kom en bra låt på radion. Svisch så tryckte jag foten lite extra på gaspedalen och sjöng med. Tills jag plötsligt ser en polis mitt i rondellen framför mig. Vad gör han där?, minns jag att jag tänkte, för att sedan få hjärtat i halsgropen när han vinkade in mig till en parkeringsplats i närheten.

Jag har haft körkort i arton år och aldrig någonsin blivit stoppad av polisen tidigare. Varken för en fastighetskontroll eller nykterhetskontroll. Den här gången blev jag stoppad för båda. Nykterhetskontrollen var inga problem (såklart!) men hastighetskontrollen var inte rolig.
För den där braiga känslan i kroppen tillsammans med låten på radion hade gjort att jag trampat lite för mycket på gaspedalen. Inte så att det på något sätt var katastrofalt men nog för att det skulle svida i plånboken, rejält.

Och nu kör jag väldigt, väldigt lagligt. Hela, hela tiden. Och lär göra i de fem år som pricken i registret ligger kvar. Och vet ni - det är SÅ fantastiskt skönt. Jag inser, först nu, hur uppe i varv jag ändå varit när jag kört bil. Trots att jag stänger av radio och andas. Jag har hängt med i hetstrafiken och inte reflekterat över det. Förrän nu.

Så – tack snälla polis för att du stoppade mig. Typ.

4 kommentarer:

  1. Hahahahaha, och jag skrattar gott åt sista meningen bara ska du veta :) Men jag förstår vad du menar och herrejistanes för känslan när polisen dyker upp där framför en och hur man vinkas in...gulp. Hjärtat. donk donk donk. nästan så det kommer ut. Men sen. det där om att man någonstans har varit speedad, i sitt lugn. jag förstår vad du menar. Varm kram, o kör försiktigt. :)

    SvaraRadera
  2. Fröken blund - jag känner mig alltid skyldig när jag ser en polis, oavsett jag om jag gjort något eller inte.
    Varm kram tillbaka,kära du!

    SvaraRadera
  3. Hej!

    Plötsligt hittade jag in hit via lite kringelikrokar, eftersom även jag är lite av en yogamamma (dock inte lika flitig som dig!).

    Oj vad jag känner igen mig där, det där med frihetskänslan som man upplever med att trycka lite på gaspedalen... Jag fick, trots många år av liiite extra gasande, min första hastighetsböter i våras. Då fastnade jag på bild på ett 60-område... o det var inte så kul så då blev jag också lite mera försiktig - en tid. ;)

    SvaraRadera
  4. Infosmedjan - hej och välkommen hit, vad roligt att du lämnar ett litet avtryck. Och kul att du också är yogamamma. Yoga is da shit, som jag brukar säga :)
    Och härligt att höra att du oxå känner frihet när du kör bil. Trist att du hamnade på foto, men be careful out there, man vet aldrig vem som lurar i buskarna (eller rondellerna)

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!