måndag, januari 07, 2013

När livet är upp och ner

I måndags började det.
Det nya livet.
Heltidslivet.

Jag tänker att det blir bra.
Mer pengar och bättre struktur.
Visserligen mer jobb men det vill jag ju att det ska vara, Stilla tankar ska växa och bli s t o r t tänkte jag.

Men lite upp och ner är det ändå. Att få till det där kontorsjobbet med att leda YogaBreath-klasser, vikariera som yogafröken och träffa klienter.
Det blir ett annat perspektiv. Ja, lite som att stå på händer - att hitta grundningen nedåt för att kunna lyfta upp.

Så jag står gärna på händer, lite då och då, för att hitta mitt perspektiv.



Bilden är från en av mina tidiga Om Shanti-morgnar. 

4 kommentarer:

  1. Detdär med perspektiv är så nyttigt och terapeutiskt. Jag känner liksom du ibland att jag behöver stå på huvudet en stund, det både stabiliserar och lugnar. Efteråt en känsla av att "något runnit till", ja, tillkommit. Vi behöver nog vara uppochner mellan varven för att kunna landa på fötterna igen.
    KRAM på dej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror också det. Och framförallt ashtangayogan är ju uppbyggd för att vi ska bli starka nog att kunna stå just på händer och huvud. Det finns något oerhört värdefullt i det där med inversioner. Att våga utmana sig själv och tiden och stanna länge.

      Radera
  2. Livet är lite upp-och-ner ibland. Och kanske behöver det vara det för att vi ska utvecklas till vår fulla potential.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, det är min fulla övertygelse. Kram till dig!

      Radera

Tack för just din tanke, den är viktig!