tisdag, april 09, 2013

Att stå på huvudet och att vänta in sin själ

Jag behöver stå på huvudet med jämna mellanrum. Inte bara för att det kommer som del i min praktik utan också för att jag tycker att det är så förbaskat skönt att bara vända upp och ner på världen en stund.
Att få perspektiv.

Kanske känner extra mycket så nu, när min värld är upp och nedvänd. Vad vet jag.

Inser att jag gärna vill ha det som jag alltid haft det och att jag har svårt att vänja om. Det betyder inte att jag inte gillar förändringar, men jag behöver få landa in i dem, på mitt sätt. Låta det få ta tid.

Det blev tydligt igår när jag var assistent på Atmajyoti. Jag är van vid att vara i deras gamla lokaler. Det är där jag yogat och det är där jag gått min utbildning.
Men nu har studion flyttat.
Och det blir inte riktigt samma sak. Alls.

Så jag stod där, i shalan, och kände mig helt oförmögen att vara assistent. Det kändes helt fel, som att jag var helt fel, eller i alla fall på helt fel plats. Plötsligt kändes det som att jag inte kunde någonting om yoga.

Jag borde ha yogat in shalan tidigare. Gjort den till min.

Den första timmen satt jag bara med som observatör. Och det lär jag mig precis lika mycket på, så för den skull var det ingen fara. Det var mest känslan av att känna mig som en total nybörjare som överrumplade mig. Som överrrumplar mig varje gång det händer.

Till sist var jag tvungen att gå ur shalan. Att hämta hem mig själv. Eller vänta in min själ, som indianerna så vackert uttrycker det.
För jag behöver tid att boa in mig. Att göra det nya till mitt.

Så - tack andningen. Som gör processen lite kortare nuförtiden. För när jag väl får tag på den så kommer det andra av sig själv, successivt.

När jag gick tillbaka in i shalan igen var det med en helt annan energi. Och när jag fick första frågan och önskan om hjäp från en av yogisarna så var jag där igen - i mig själv.

Vad gör du för att vänta in din själ?

Bilden är tagen från kontoret där jag är anställd. En gång i veckan håller jag yogaklass för de anställda .Vi står inte på huvudet, men jag gjorde idag, för att jag behövde. 

8 kommentarer:

  1. Vad vackert - att vänta in sin själ.. Det behöver vi nog göra oftare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, tänk om vi alla gjorde det, lite oftare. Jag tror att världen kanske skulle vara lite vackrare då

      Radera
  2. Jag läser ikapp lite här då min tid varit knapp. Jag vill bara skicka en stor varm kram♥

    SvaraRadera
  3. Snyggt linne! Vad är det för märke? Jag är alltid på jakt efter snygga yogakläder så alla tips tages vänligen emot! Och mitt mantra i livet är; "Inget är för evigt." Så som du känner idag och så som du lever idag kommer du inte göra i all evighet...alltid förändras något. The only constant is change! Och glöm inte tipsa om klädmärket! ;) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ett bra mantra. Mitt är "det är såhär just nu, det kommer inte alltid att vara såhär".

      Mitt linne är från Prana. Men det är nog några år gammalt, jag har fått överta det av en av mina yogalärare. Men det är väldigt fint!

      Radera
  4. Men åh vilken härlig yoga-blogg du har!! Är inbiten yogare sedan några år tillbaka och får pippihud bara av att läsa när du skriver om yoga. Underbart. Ha en fin söndag! Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. TACK Annelie, vad roligt att höra! Jag har lagt till dig som en favvor här i min blogglista för du har onekligen samma sätt att se på livet som jag (efter att ha läst din fina blogg)
      Kram

      Radera

Tack för just din tanke, den är viktig!