fredag, juli 19, 2013

Att äntligen få rulla ut yogamattan

Det är tre veckor sedan jag yogade.
Tre veckor sedan jag ens rullade ut min matta.
Jag har inte kunnat.
Inte ens velat.
När hypertyreosen var som värst var jag till och med rädd för kroppen. Rädd för hjärtklappningen, benen som skakade och alla ytliga andetag. Som om min kropp vore någon annans.
Första veckan efter besöket på akuten höll jag fyra yogaklasser utan att yoga en endaste rörelse. Jag ledde med ord. Under en av klasserna satt jag till och med på mattan och ledde, utan att röra mig.
Det var som att kroppen löpte amok när jag började med medicinen. Som om alla symtom fördubblades. I samma veva hade jag även mens så kanske var det så att det blev för mycket för kroppen. Den är ju liksom klokare än all medicin i världen, tänker jag.
Men idag, efter en hel dag utan hjärtklappning och med flera dagar av styrka (om än inte som förr) så rullade jag ut mattan. Och gjorde några försiktiga och långsamma solhälsningar.
H e l v e t e, ursäkta svordomen, vad skönt det var. Att få andas. Att få sträcka. Att få böja. Att y o g a
"Mamma, man ser din fina rumpa" sa fyraåringen när hon fotade mig.
Jag bjuder på det!

10 kommentarer:

  1. Härlig dotter du har!! Kram/Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur?! Barn är ljuvliga!

      Radera
  2. Haha de är så roliga barnen!

    Jo jag håller med fast jag inte har drabbats av någon sjukdom så har den här sommaren med fasadmålning m m tagit knäcken på min yogatid och lite lusten att träna.

    Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det ska bli att återvända till lägenheten för ett nytt studieår och närheten till yogasalen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oh no, fasadmålning,det är en mardröm. Vi höll på hela förra sommaren med det, och det är egentligen ett ganska litet sommarhus vi har, men ändå. Detta skrapande och alla lager färg. Huah! Jag förstår verkligen att du längtar tillbaka till lägenheten. Inte minst för närheten till shalan, den närheten är viktig!

      Radera
  3. Även om omständigheterna inte är så roliga så är det ändå häftigt hur yogan fungerar, att det faktiskt går att yoga utan att röra en muskel (utanpå). :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, det är häftigt. Och det är ju det som är yoga, det som sker i det inre

      Radera

Tack för just din tanke, den är viktig!