måndag, juli 15, 2013

Att inte må så bra

Jag är sjuk.
Jag blev aldrig riktigt pigg efter den där jävulsinfluensan som jag hade i början av året.
Länge, länge skyllde jag tröttheten på den. När hjärtklappningen kom skyllde jag på mitt pressade schema. Jag kände igen symtomen från året då jag brände ut mig på riktigt och tänkte att det nog inte var så konstigt att jag var trött och hade hjärtklappning, jag jobbade ju ändå 150 procent.
När jag började bli yr blev det ännu ett symtom som jag lade till varningslistan. den där listan som jag skulle göra mig av med sedan, när allt lagt sig, när det var semester.
Sen kom darrigheten. Främst i benen och från början efter yogapassen. Sedan allt mer. Och när jag en morgon inte kunde få vänsterbenet att sluta skaka i en bilkö så blev jag rädd.
Bokade tid hos min naprapat och fick komma samma dag. Hon sa att hon aldrig sett min kropp lika stressad och energilös och skickade mig till vårdcentralen. Där tog de mina symtom på allvar (jag trodde att de skulle säga att jag var stressad) och tog alla möjliga tester. EKG visade att mitt hjärta gick på högvarv och att blodet hade för högt sockervärde. De andra proverna skulle jag få svar på någon dag senare.
För två veckor sedan var jag på vårdcentralen för ett återbesök. Diagnos: Hyperteos. Min sköldkörtel producerar alldeles för höga halter av hormoner. Hormoner som styr det mesta i kroppen. "Du behöver hjälp idag!"sa läkaren o skickade mig med en remiss i handen till akuten där jag fick fin hjälp direkt på Endokrint Centrum. O nu äter jag medicin men mår fortfarande inte bra. Efter ett antal provtagningar visar det sig att min kropp inte svarar så bra på medicinen.
Och det är tungt.
Tungt att vara trött o orkeslös och irriterad och ibland inte ens orka med barnen. För så känns det ibland, att det enda jag vill göra är att sova.

Det är semester nu. Vi tillbringar den i sommarhuset i Hälsingland. Jag längtar efter yogan men just nu kommer den mest till mig i bokform. Och gärna i hängmattan.
Jag låter det få vara som det är just nu, tids nog kommer behandlingen (den jag har nu eller ngn annan) att hjälpa. Jag längtar efter mitt vanliga jag.

20 kommentarer:

  1. Hoppas att du snart mår bättre! Kram

    SvaraRadera
  2. Tungt när kroppen och huvudet vill olika saker. När det liksom är i otakt. Tänker på dej och skickar läkande kramar! Sat Nam

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det där med obalans hoppas man kunden yogis på att kunna yoga bort. Men just nu går inte det. Och så får det vara tänker jag. Och fint att du tänker på mig, det tackar jag för! Kram

      Radera
  3. Krya på dig kramar! Tycker du är klok som stannar i hängmattan.

    SvaraRadera
  4. Försök njuta av den oplanerade vilan, se guldkornen i livet från hängmattan och bara "var" här och nu. Hoppas att du snart får tillbaka balansen i kroppen! Krya på dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag njuter av vilan, det gör jag verkligen, men åh vad jag saknar att yoga. Och kroppen saknar det också, min högra höft började krångla direkt, den behöver den dagliga yogan för att må riktigt bra.

      Radera
  5. Gosa ner dig lite extra djupt i hängmattan. Positivt i allt det eländiga är ju att du i alla fall har fått en förklaring till varför du mår så dåligt.
    För ett par år sedan mådde jag allt annat än bra, det jag gjorde då när jag inte hade möjlighet att göra yoga var att göra "mentala" solhälsningar. Jag gjorde dem i huvudet och andades som om jag befann på i solhälsningen "på riktigt". Fungerade som en blandning mellan yoga och meditation för mig.
    Skickar dig miljoner styrkekramar!! Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla för alla styrkekramar. Jag behöver dem! Mental yoga är minst lika bra som att verkligen göra alla asanas. Jag gör också mental yoga, varje dag. Och andas mycket och djupt!

      Radera
  6. Ta hand om dig! Andas! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära du! Jag andas djupt och mycket,varje dag! I need it! Kram

      Radera
  7. Skönt att få svar på varför kroppen gör det den gör samtidigt är det tungt. Jag har en förstorad sköldkörtel, väldigt vanligt bland kvinnor, men har inga halter i blodet som styrker den förstoringen. Men jag känner av den och yogan balanserar mig. Men ibland behöver man vila från den fysiska yogan och bara vara i sig själv. Som du gör nu. Kraft, kramar och energi till dig min vän!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yogan har nog balanserat mig väldigt länge men nu går det inte längre.
      Nu behöver jag min medicin (eller vad det nu blir för behandling) för att få stopp på alla galna hormoner som löper amok i min kropp. Tack för fina ord! Kram

      Radera
  8. Trist att höra! Hoppas att det det blir bättre snart och att du får vila upp dig riktigt ordentligt på semestern. Det behöver vi ibland alla! Kram kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Semestern kom som en väldigt bra paus just nu, det tackar jag för! Kram tillbaka!

      Radera
  9. Det var inte alls roligt att höra! Förstår en del av det du går igenom då jag har hypotyreos, då sköldkörteln producerar för lite hormon. Kanske var det din influensa som var den utlösande faktorn för din hypertyreos. Hoppas du nu kommer bli allt bättre och att din omgivning visar förståelse för din situation då din kropp är under stor påfrestning just nu. Vila och åter vila! Krya på dig! Gillar din blogg massor!

    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack, vad roligt att höra att du gillar min blogg! Jag tänker börja vara lite mer aktiv här nu också. Sköldkörtelproblem verkar vara väldigt, väldigt vanligt hopsmids kvinnor. Jag hoppas att du mår bra trots låg hormonhalt (ja, du äter säkert Levaxin) Var rädd om dig!

      Radera
  10. Men oj då, inte kul!
    Krya på dig och ta hand om dig själv :). Det är ju ibland en ganska stor tröst att man kan läsa sig till yoga, ger iaf en känsla av att man planerar något och lär sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!
      O just Kinos bok är lite extra bra just nu tycker jag! Kram

      Radera

Tack för just din tanke, den är viktig!