måndag, april 12, 2010

Den vickande dockan

Hon är en ständig följeslagare. Min vickade docka. Hon har en tyngd i botten som gör att hon reser sig när någon puttar på henne.

Och jag tänker att det är en viktig symbol för självkänsla - att ha tillräcklig tyngd för att komma på rätt köl igen när livet puttar mig i en riktning som jag inte alltid valt själv. Men också att stå upprätt, av mig själv, med tyngd i benen och förankrad, här och nu. Stabilt och tryggt. Harmoniskt och säkert.

För mig handlar självkänsla om just det medan självförtroende utgår mer från det jag gör, min kapacitet och förmåga.
Självkänsla handlar om den jag är, det rykte jag har inom mig själv.
Båda behövs och är beroende av varandra. Självförtroende är en ingrediens i en balanserad självkänsla. Att uppleva att jag behärskar (självförtroende) är en positiv känsla som skänker inre trygghet (självkänslan).
Och jag behöver också andras gillande och uppskattande för att må bra, men det allra viktigaste är att jag själv vet var jag står, kan och vill.

Vippdockan följer med mig på lördagens temadag*. Som symbol och trygghet.

(inbjudan finns även att få på mejl, om så önskas, det finns platser kvar men vänta inte för länge med att bestämma dig)

Bild lånad från missjuniversum.se

13 kommentarer:

  1. Vilken härlig symbolik med vippdockan!

    Kram frida

    SvaraRadera
  2. Oj, nu blev det nästan lite läskigt, liknade min dotter vid en sådan docka när hon hade stått upp för sig själv, under en diskussion igår!

    SvaraRadera
  3. En sån fin liknelse....dockan är verkligen ett bra exempel! Fint att du belyser självkänslans vikt..det gör jag också på min blogg titt som tätt:)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Härlig symbolik och tänkvärda ord! Känner att jag är väldigt mottaglig för sådant nu när jag nog "tippat" lite och inte riktigt vet hur jag ska resa mig.
    Kram.

    SvaraRadera
  5. God symbolik! Och tung i rumpan har man väl kännt sig i ett antal situationer, inte alltid till sin fördel dock. Allting har ju två sidor.

    SvaraRadera
  6. Den gillade jag...vippdockan. Jag ska ta och införskaffa en till gårdskontoret på bygget!

    SvaraRadera
  7. Å vilken underbar symbolik. Precis huvudet på spiken. Du är så klok underbara du.

    Önskar så att jag kunde vara med på lördagens temadag. Men det ser inte ut att vara möjligt så istället önskar jag en repris. Då så klart på en dag som passar mig bättre. :)

    Hoppas att du har tid och lust för en fika i vårsolen framöver.

    Tack för tänkvärda ord och inspiration (förra inlägget) vännen.

    Kram och lycka till med både löpningen och lördagens temadag.

    Kram

    SvaraRadera
  8. Snor och Glamour -ja, visst är det en fin symbol :)

    Annika - ja, du ser, vippdockorna finns lite varstans!

    Toril - självkänslans vikt är viktig, den belyser jag gärna, gång på gång, fint att du också gör det tycker jag!

    Nina - jag gillar också. Mycket

    Geta - ibland tippar vi, sånt är livet. Ibland tar det tid att resa sig och så får det också vara, tänker jag. All styrka!

    Helles yoga - haha, ja så är det ju, det finns två sidor av myntet

    Borsökna - på ditt kontor kommer hon passa alldeles utmärkt

    Intressersmurfen - vet du, vi kanske kan ses på Ulriksdal igen, som vi gjorde vår allra första gång?
    Synd att du inte kan komma på lördag, men det kommer fler tillfällen.
    Och lycka till med löpningen! Men börja försiktigt! Kram

    SvaraRadera
  9. Klokt och en så himla bra bild. Tyngden som håller en kvar på jorden, tyngden i att veta vem man är. Hoppas ni får en riktigt fin och bra temadag, hade jag varit ledig hade jag gärna varit med. Kanske nästa gång.

    SvaraRadera
  10. Anna - ja, jag gillar den där dockan. Mycket. Och du är varmt välkommen när det passar. Håll utkik i bloggen för nästa tillfälle, troligtvis i maj

    SvaraRadera
  11. Åh vad jag gillar hur du resonerar om självkämsla och självförtroende!

    SvaraRadera
  12. laclementine - åh, tack! Härligt!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!