fredag, december 10, 2010

Nyförälskad

Min yogaresa började för snart sex år sedan. Med en lugnare variant av kundaliniyoga, i ett blått rum högt upp i ett hus med utsikt över Adolf Fredriks Kyrka.
Ett halvår senare bytte jag och min vän C ut vår resa till Franska Riverian mot ett yogaläger på ett slott söder om Stockholm. Det var det bästa som kunde hända mig. För mitt i all yttre och inre stress landade jag i mig själv. Och i ashtangayogan. Och även om jag blev väldigt, väldigt sjuk av att komma ner på djupet i mig själv så fick min yogalärare mig att förstå hur viktig yogan är för mig.
Jag ler fortfarande när jag tänker på alla kvällar som jag gick till den lilla shalan på Kungsholmen, nere i källaren och kämpade med min andning och min kropp, och hur jag sedan gick därifrån med ett lugn som jag saknat så länge. Hem till min lilla lya i Vasastan.

När jag var gravid med Signe fortsatte jag med ashtangayogan till bara någon månad innan hon föddes. Jag tog upp den igen tre månader efter förlossningen och lät den vara en del av mitt liv.
När jag sedan blev gravid med Siri orkade inte kroppen riktigt med den tuffa träningen och jag valde gravidyoga istället.

Efter att Siri föddes orkade varken kropp eller själ med yogan. När kraften kom tillbaka för ett halvår sedan valde jag promenader och löpning. Yogan har hela tiden funnits med, men inte så aktivt som innan.

Nu är det snart två månader sedan som jag började träna regelbundet igen. Och det ger resultat. Och väcker längtan och lusten mer och mer. Jag tänker yoga, jag sover yoga och jag lever yoga.
And I love it.

Och asanan här ovan, ja den lyckades jag krångla in min kropp i morse, på workshopen som jag var med på. Så jag är förälskad. På nytt. Igen.

*bilden lånad från yogavita.se

6 kommentarer:

  1. Ja men så är det med yogan, man blir förälskad och så fortsätter det på olika sätt i olika stadier. Låter härligt med din väg och de asanas du visar, ser lite krångliga ut:) skönt att du kom in i dem!

    SvaraRadera
  2. Åh vad glad jag blir!
    Vilken yogaresa du gjort och fortfarande gör. Du vet ju att vi är många här som hejar på dej och önskar det allt gott! Kram!

    SvaraRadera
  3. Skøn blog!!
    Kig endelig forbi min og deltag i give-awayen.
    Kh Lone

    SvaraRadera
  4. Annika - ja, det är så häftigt att yogan är en livslång kärlek. För det tror jag verkligen att den är. Och i en sådan relation går det ju upp och ner. Och nu är jag på topp, på topp, och det är härligt. Jag vill liksom ligga i den där omöjliga ställningen varje dag. Fast fasiken vilken träningsvärk jag har just nu ;)

    Nina - tack rara du. Och vi gör alla vår resa. Se bara på din, häftigt! Min dröm och längtan är att utbilda mig och kunna undervisa i yoga också. Men det får komma när det kommer, när det finns plats för det i mitt liv.

    Kind - tack för det!

    SvaraRadera
  5. Hej hej!
    Vad fint att du har hittat tillbaka till din yoga!

    Kramar*
    /V

    SvaraRadera
  6. Viralila - tack snälla, det känns verkligen urskönt!

    SvaraRadera

Tack för just din tanke, den är viktig!